William & Emanuel

William & Emanuel

1 år

Maj 2011Skapad av Christina Dahlström mån, maj 30, 2011 13:55:22

Tänk vad tiden går fort, idag fyller våra prinsar 1 år. Dom är verkligen helt underbara och det är så fantastiskt att se hur dom utvecklas. Nu ställer dom sig upp mot allt hela tiden och går efter väggarna, dom kryper runt i världens fart i lägenheten och undersöker allt. Det är fullt upp kan man säga. Det känns som att dom är mer nöjd nu när dom kommer upp, dom sover bättre men vi vet inte ifall det är för att dom inte är så pigga.

Igår så hade vi kalas och dom fick såklart jätte fina presenter. Emanuel var mest intresserad av att äta kartongerna =) Sen fick dom varsin liten gräddtårta när dom satt i bara blöjan. Dom blev väldigt glada och William åt och kladdade men Emanuel var skeptisk och tyckte nog inte om att bli kladdig. Det känns så fantastiskt att vi har dessa småkillar som till utseendet är väldigt lika varandra med till sättet väldigt olika. Som alltid är det ingen dans på rosor jämt med barn och särskilt inte när dom är sjuka vilket vi verkligen har fått uppleva de sista veckorna. Nu vill vi ha friska barn.

Okej då, dom är lik

Maj 2011Skapad av Christina Dahlström sön, maj 29, 2011 21:17:06


Stackars liten

Maj 2011Skapad av Christina Dahlström tis, maj 24, 2011 22:12:42

Våran lilla älskling Emanuel ligger för tillfället på sjukhuset för han har varit jätte sjuk. Han blev förkyld förra veckan och hade feber. Efter några dagar blev det svårare och svårare att få i honom mat, även välling. I helgen så drack han lite och kissade i princip inget och var väldigt slö så vi var tvungen att åka till primärvårdsjouren på söndag morgon. Dom skickade oss direkt till akuten och vi blev inlagda på barnkliniken. Dom röntgade lungorna och tog olika prover. Dom satte även sond, en tunn slang genom näsan ner i magen, och gav vätskeersättning till en början och sen välling. Han hade inte lunginflammation som tur var men det visade sig vara rs-viruset. Han är ju inte jätte liten men det tog ordentligt på honom ändå. Han får inhalationsbehandling för att öppna upp hans luftvägar och lösa upp slem.

Det är fruktansvärt skrämmande hur fort ett barn blir uttorkat. Det gick i princip från en dag till en annan så blev Emanuel jätte dålig. Lilla vännen orkade inte ens hålla upp sitt huvud i söndagskväll utan lutade sig mot mig hela tiden och han sov o ojade sig hela tiden. Det var svårt att få ögonkontakt med honom för han var helt slut. Hela ens värld ställs upp och ner. Det var så hemskt att se honom så klen.

Nu äter han själv och är mycket piggare. Han är fortfarande väldigt tjock i bröstet så vi får inte fara hem. Han syresätter sig inte tillräckligt bra när han sover såg dom i natt. Jag och Fredrik turas om att sova här med honom. Idag hade vi permis och tog med Emanuel hem....snacka om överlycklig kille. Han visste inte om han skulle krypa, stå, leka.....han flög fram verkligen. William kramade Emanuel flera gånger och det är så underbart att se hur mycket dom tycker om varann och hur dom älskar att sitta och leka tillsammans.

Nu hoppas vi att han blir frisk snart. När man bor här på sjukhuset med sin förkylda lilla kille så inser man snabbt hur tur man har som har friska barn. Vi är evigt tacksam för att våra barn föddes friska och önskar att dom ska så förbli.

Stor som en blåval

Maj 2011Skapad av Christina Dahlström sön, maj 15, 2011 11:03:47

För ett år sedan i maj så var jag ganska stor. Vi trodde ju att småprinsarna skulle kommit vid det här laget men vi är så glad att dom ville stanna kvar i magen så länge som möjligt. När jag tänker tillbaka så var det rätt tungt, stor som en val, kunde varken sova på natten eller dagen (jag hade 10 kuddar i sängen för att få till en "bekväm" sovställning), foglossning, nässelutslag som kliade enormt över hela kroppen, för att inte tala om vilket tryck det kunde vara mot insidan kroppen. Vissa dagar kunde jag äta ett ägg sen fick det inte plats nåt mer och ibland var jag anfådd bara av att finnas till....förmodligen för att någon liten kille använde lungorna som en kudde. Jag kände mig ofta som en gammal tant, särskilt på natten när jag klev upp för då gjorde det så vansinnigt ont i fogarna.

Trots det så upplevde jag det inte så jobbigt då, det var bara klådan som var ohanterbar. Stackars, stackars folk som har utslag som kliar. I övrigt så är det ganska insiktsfullt att vara gravid, man får förståelse för gamla människor som rör sig sakta och har ont, handikappade, folk med klåda mm.

Helt otroligt vad människokroppen är fantastisk som klarar av en så stor påfrestning. Visst märks det på kroppen att man haft en enorm belastning men sakta och säkert kommer den tillbaka. Det tar sin lilla tid bara men med tanke på att jag var så stor i så många månader så är det nog inte så konstigt.

BVC 1-årskontroll

Maj 2011Skapad av Christina Dahlström tis, maj 10, 2011 23:19:49

Idag så var vi på 1-årskontroll på BVC. Pojkarna blev vaccinerade igen och mätta och vägda. Nu är William 77 cm och väger 11930 g och Emanuel drygt 78 cm och 11980 g. Nu väger dom lika mycket till slut, trots att lille William varit sjuk mer än brorsan och vi upplever honom lättare.

Imorse så var det så komiskt. Vi vaknade 05.30 av att det lät som att någon renoverade nånstans....vi var yrvaken. Efter en liten stund hörde vi att ljudet kom från barnens rums å vi skyndade dit. Där står en helnöjd William i sin spjälsäng med en maracas och bankar i väggen med den. Man kan integöra annat än skratta =) Det är så fantastiskt att se hur dom utvecklas.

Lite bilder

Maj 2011Skapad av Christina Dahlström sön, maj 08, 2011 22:15:56

Ja det är väldigt fullt upp om dagarna så det är svårt att hinna (läs komma ihåg) att göra inlägg. Lite kort om pojkarna så är dom bara helt underbara =)

Dom har åtta tänder var och äter på allt, Emanuel är som en hundvalp. Nu kan dom båda sätta sig upp själv från magliggande från för ett par dagar sen. Det är så komiskt för återigen så har William försökt göra det i några veckor tills han för ett par dagar sedan äntligen lärde sig. Emanuel har inte försökt alls men samma dag som brorsan så satte han sig också. Han iaktar och gör sen lika =) Dom ställer sig upp mot allt som går vilket inte alltid går så bra..... Dom har alldeles för roligt för att kunna somna på kvällen så det tar ett bra tag med att stå och hoppa i sängen och krypa runt innan dom somnar av utmattning.

Just ja, vi har upplevt första magsjukan....stackars William förra veckan. Då kommer man lätt in på hus och egen tvättmaskin. Det hade varit roligt att ha haft då för annars får man tvätta allt för hand tills man får tvättid. Fredrik och jag letar hus för fulla muggar och vi har sett några intressanta hus iaf så vi får se hur det slutar.

Några bilder från sista veckan. Dom har tittat på när pappa åkt skateboard, hälsat på moster Sanna med familj, morbror Christer med familj, Fredriks kollega Henrik med familj (Juna lånade ut sitt fina rosa hårband till William), firat sista april och sjungit allsång med Kjell Lönnå .......